Skärgårdsråd om strandskydd, avlopp och kollektivtrafik

Skärgårdsrådet Östergötland startade som ett samarbete mellan de tre östgötakomunerna för att samarbeta i skärgårdsfrågor. Idag träffas man 4 gånger per år och består av tjänstemän, politiker och skärgårdsföreningar från Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Västervik, Oskarshamn och Mönsterås.

Idag träffades vi i Oskarshamn och fick då höra hur man där försöker hitta lösningar i strandskyddsfrågor. Den bild som presenteras är den som vi känner till från Västervik. Inför införandet av LIS och förändringen av strandskyddet så fanns det många förhoppningar om att det skulle bli en lättnad i strandskyddet längs kusten – men verkligheten har blivit den motsatta. Flera i gruppen uttryckte att det ”förbud mot landsbygdsutveckling”, och som förbjuder strandskyddsdispanser från Gävle till norska gränsen, är skapat utifrån ett Stockholmsperspektiv där det idag redan finns hus på ”nästan varje holme” och där de kvarvarande gräsplättarna behöver bevaras. Det tar inte hänsyn till den oexploaterade kust som vi har i Östergötland och Kalmar län.

Oskarshamns håller nu på att ta fram detaljplaner som innehåller 7 tomter direkt bredvid befintlig bebyggelse – något som länsstyrelsen motsatt sig och planerar att överklaga om planen antas av politikerna. ”De första prejudikaten på den nya strandskyddslagen kommer nu, och tyvärr går de inte vår väg” berättade Bodil Liedberg Jönsson, samhällsbyggnadschef i Oskarshamn.

Politikerna i gruppen uttryckte önskemål om att få in exempel på hur strandskyddslagen används, och exempel på hur den hämmar utvecklingen i skärgården. Ärenden som sökts och avslagits, och ärenden som inte ansökts om för att det ändå inte är någon idé. ”Vi behöver riktiga exempel som vi kan berätta om för riksdagsgrupperna” var beskedet från både Micael Cornell (c), Östsam och Leif Larsson (c), Regionförbundet i Kalmar län.


Mötet innehöll även en intressant presentetion av Mönsteråsprojektet ”kustnära avlopp”. Projektet genomförs med stöd från Kustlandet och Länsstyrelsen i Kalmar genom LOVA-bidrag. Projektets syfte är att i samverkan hitta hållbara och säkra vatten- och avloppslösningar för enskilda fastigheter eller fastigheter i grupp. Projektet har utmynnat i ett antal pilotanläggningar, både för enskilda fastigheter och gemensamma lösningar.

På slutet fick vi lite uppdatering om kollektivtrafiken i Östergötlands skärgård som ska starta nästa vecka – och som varit ett löpande inslag i radion den senaste tiden. (här, här, här och här). Kollektivtrafiken möjliggör för ”alla” att ta sig ut i skärgården till kostnaden av en bussbiljett – och vill man som skärgårdsbo ha möjlighet att åka med kollektivtrafiklinjen så måste man tillåta att även turister kliver av på den egna bryggan. Det har skapat funderingar kring vem som är ansvarig om någon skadar sig på bryggan, vem som ska ta hand om skräp som kanske lämnas på ön och kostnaden för det ökade slitaget på bryggan som kommer av att större båtar angör. Resultatet är att några öar nu helt avstår från kollektivtrafiken – vilket måste ses som ett bakslag, då det främst är för de fastboende som trafiken finns. Det finns även en oro för hur den ”ordinarie skärgårdstrafiken” (båtar av lite större typ som trafikerar under sommarmånaderna) ska klara sig i den nya konkurrensen.

När jag senare idag kom tillbaka till Västervik kunde jag i förslaget till budget för 2013 läsa att:

  • Kommunen ska ta initiativ till överläggningar som syftar till att kollektivtrafik startas i skärgården fr.o.m. 2013 under sommarmånaderna = sommarlovet. (Västervik-Idö-Hasselö-Rågö-Loftahammar tor).

Min slutsats från erfarenheterna i Östergötland blir att en prioriterad fråga blir att starta en dialog med skärgårdsboende för att lösa alla frågor i god tid innan nästa säsong.

 

Advertisements

17 thoughts on “Skärgårdsråd om strandskydd, avlopp och kollektivtrafik

  1. Kompromiss mellan markägaren och strandskyddet

    Det är fel att allemansrätten kör över äganderätten totalt för oss markägare. Det skulle vara mer rättvist om man kunde få bygga en stuga på högst 35 kvm och ett dass.
    Tycker att man kunde få bygga en sommarstuga 50 m från vattnet och sedan göra en liten tomt runt stugan ca 5 meter i omkrets runt om stugan bara. Det räcker för den som har marken.
    Då får markägaren sin stuga och allemansrätten får disponera resten av marken som är mycket mer än den som själva stugan står på. Visst ska man få ha en liten brygga, men det ska tillkomma en lag som säger att allemansrätten får fritt beträda bryggan och marken utanför stugan. Glöm privatskyltar!
    Där har markägaren ingenting att säga till om. Skulle det stå stolar och bord vid strandkanten eller på bryggan så får allmänheten och så nyttja dessa.
    Man ska också få röja lite vid stranden så folk kan gå i land och bada där. De flesta stränder kan man knappt gå i land på för, att det är mängder med vass och helt igenvuxet med sly.
    Sänk gränsen för strandskyddet till 50 m annars tar allemansrätten över och det är inte heller rättvist.
    Det skulle innebära om man ska bygga en stuga på en ö med dagens lag. Då skulle det vara 100 m åt varje håll av ön. Strandskyddet skulle göra att ön måste vara minst 225 m bred och 225 m lång. Och det är ett gränsfall, De där 25 metrarna är till för att själva stugan ska komma utanför strandskyddet.

  2. kompromiss med strandskyddet varför inte?
    Bygg 50 meter från vattnet, det finns plats för allmänheten ändå. Det är bra för Sverige att det byggs vid vattnet och ringa in stugan bara. Sedan så kan allmänheten vara vid stranden som vanligt.
    Man ska få sätta ut en brygga, men det ska finnas en lag som säger att man inte kan mota bort folk som vill vara på bryggan eller vid marken, det är bara stugan och ca 10 meter runt om själva stugan som är tomten, resten är för allmänheten d.v.s allemansrätten.
    Så varför kan man inte kompromissa med strandskyddet, så att markägare kan få bygga vid vatten och samtidigt tycker jag att folk ska få vara där som vanligt, att plocka bär, tälta, bada och använda bryggan samt resten av marken mm.
    Det räcker att strandskyddet är på 50 meter. Annars blir det så stora tomter och dyra i inköp om man inte får bygga närmare än 100 m som det är i dagens lag. Det är bra för landet om man bygger mer vid landsbygden där det är mindre folkmängd.
    Hur kul är det med bara skog och igenväxta stränder som man knappt kan gå i land. Det blir mer liv och rörelse i en sjö om det finns mer stugor.
    Strandskyddets lag är en gammal lag från 50-talet, det är verkligen dags att förnya den och göra den mer rättvis, för den inskränker på äganderätten.
    Kommunen kan köpa in mer mark av oss markägare eftersom vi inte får bygga vid vatten för att dispenser från strandskyddet är alldeles för restriktiva. Så kan väl kommunen göra naturreservat eller vad de vill med marken.
    Med detta förnuft så kan markägare använda marken och allmänheten kan få vara där. På så sätt blir det inte lika orättvist. Varför kan det inte vara så?

  3. Landsbygdsutveckling

    Jag tycker man borde titta på om det finns några möjligheter att göra någon översiktsplan för landsbygdsutveckling vid sjöar. Undrar om man kan göra en kompromiss med strandskyddet att få sätta upp ett fritidshus på 30 kvm. Ungefär 50 m från vattnet och göra en zon yta runt huset på ca 10 kvm runt om huset som då är privat. Resten av sjö-tomten kan vara för allemansrätten.

  4. Landsbygdsutveckling med strandskydds kompromiss!
    Man borde kunna göra en översiktsplan över sjöar också.Tex att få sätta upp ett fritidshus på 30 kvm. Ungefär 50 m från vattnet. Det borde vara en zon runt stugan på ca 10 kvm. Där det bara är privat inom den zonen. Resten av marken kan vara tillgängligt för allemansrätten. Där av en kompromiss med strandskyddet. Så fler får chansen att bygga i strandlägen. Men samtidigt ska folk kunna få gå i land och plocka sina bär och bada tälta och de vill göra. Så tycker jag det skulle vara…

  5. Markägare vid strandskyddat område

    Är att du som fastighetsägare inte får förfoga över din mark utanför ianspråktagen tomtmark (kring bostadshus) mer än vilken allmänhet som helst.

    Du får samla kvistar, plocka bär, svamp och blommor men inte mer. Du får inte avlägsna buskar och träd, inte ta bort död ved.

    Eftersom det är en lantbruksfastighet får lantbruk inkl. skogsbruk bedrivas men det är också reglerat om än av andra myndigheter än kommunen.

    Staten har tagit över förfoganderätten med stöd av strandskyddslagstiftningens regler om allemansrätt och biologiskt skydd av strandområdet. Du äger men har i praktiken i stort sett förlorat din förfoganderätt.

    Du har behörighet men har förlorat dina befogenheter, liksom alla andra ägare till mark i strandskyddsområde.

    Sverige har en olustig tradition av att samhället vet bäst och att medborgarna ska omyndigförklaras..
    Ett exempel är tvångssteriliseringarna under förra delen av nittonhundratalet.

    Ska vi ha enväldiga kommunekologer som bestämmer utifrån icke deklarerade riktlinjer annat än att de biologiska förutsättningarna för växt och djurliv inte får ändras?
    Det står ingenstans att ägarens synpunkter på hur marken ska skötas bör verkligen beaktas.

  6. Orättvist byggande

    Undrar varför man ska göra det lättare att få bygga för de som redan har hus vid vattnet. Och svårare för dem som inte har något hus vid vattnet?

    Det är ju jätte-orättvist är det inte bättre att de som inte har något hus vid vattnet, skulle få bygga istället?

    Det låter som att är du rik, ska du bli rikare och är du fattig ska du bli fattigare?

  7. Äganderätten och strandskyddet
    Markägarna får ju inget göra med sin mark som det är idag. Jag har själv sökt dispens för vår mark vi har vid en sjö och överklagat, men jag kom ingen vart. Det blev bara en stor kostnad för att få ett nej. Vi markägare betalar för marken men vi får inte göra något med den. Det känns ju märkligt.

    Jag tycker man kan få bygga 50 m från stranden och sedan ringa in bara stugan med en liten tomt på ca 5 kvm runt om stugan och sedan så kan allmänheten vara där så mycket de vill, en kompromiss med strandskyddet alltså. Och då skulle inte det vara lika orättvist som det är idag.Själva stugan och den lilla tomten skulle inte ta stor plats i anspråk och resten är för de som vill tälta, bada, plocka bär mm.

    Som det är i dag så får man ju inte sätta upp någonting alls, inte ens en liten friggebod. Det är verkligen att överdriva med strandskyddet.

    Det är ju inte konstigt att man inte vill bo i små kommuner för man får ju ändå inte bygga där. Man förstår att folket flyttar in till storstäderna istället. Hade man fått byggt då hade man ju bott i den kommunen åtminstone över hela sommaren och då hade man ju handlat i deras affärer och även köpt andra varor då hade ju dem tjänat på det.

    Jag är tycker att skulle kunna vara bra om man kunde få kompromissa med det. Och se mer möjligheter. Inte som det är i dag, är det nästan helt omöjligt att få dispens från det. Tro mig jag har försökt. Det var bara skyldigheter det fanns inga rättigheter som markägare överhuvud taget.

    Håller helt med om att man borde göra strandskyddet mer överens med äganderätten.

  8. Ett snällare strandskydd borde vi ha
    50 meters strandskydd räcker.. Som det är idag med 100 meter strandskydd är det onödigt stor yta, det går åt onödigt mycket mark. Man skulle kunna bygga fritidshus på 30 kvm ungefär 50 meter från vattnet och göra en mycket liten tomt runt stugan det räcker för markägaren.
    Sedan så kan allmänheten använda resten av marken. Man borde få göra tydliga skyltar utanför stugan att uppmana att här får ni bada, tälta, plocka svamp och bär mm. Istället för hemska privat skyltar.

  9. Shcysst strandskydd
    Med hela 1OO meter strandskydd som det är idag är onödigt mycket. Det räcker med att strandskyddet är 50 meter. Annars blir det så mycket tomtmark som går åt. Man skulle kunna bygga stugor vid 50 m från vattnet och göra en mycket liten tomt runt stugan det räcker. Sedan så kan allmänheten använda resten av marken Det är ju också viktigt att det skapas hus vi blir ju bara fler.

  10. Larvigt att inte få fälla träd inom ett strandskyddsområde

    I alla andra situationer är trädfällning i princip inte tillåtet. Det är förbjudet att vidta åtgärder som väsentligen försämrar livsvillkoren för djur- och växtarter.
    Vill man ändå fälla enstaka träd krävs dispens från länsstyrelsen (eller kommunen om denna övertagit ansvaret), såvida strandskyddet inte är upphävt.

  11. Måste bli bättre samarbete mellan kommunen och länsstyrelsen

    För att strandnära bebyggelse skall kunna utvecklas så bör tillämpningen av länsstyrelsernas överprövningar ses över ordentligt så att det inte blir så att kommunen beviljar strandskyddsdispens för den person som sökt det och sedan får han ett avslag av länsstyrelsen ett par veckor senare, då blir man ju lurad, föst glad och sedan ledsen . Så får det inte gå till. Kommunen och länsstyrelsen måste börja samarbeta bättre. Det är ju som att köpa en vara och sedan så tar de av han varan, utan att få pengarna tillbaka.

  12. En skärpning av lagen vore verkligen på sin plats

    Den nya strandskyddslagens tillämpning som den utarbetats av Naturvårdsverket och i första hand utövas av landets länsstyrelser, även kommunerna är naturligtvis tvingade att följa regelverkets föreskrifter till punkt och pricka och då har följden blivit att länsstyrelserna upphäver i princip alla beviljade strandskyddsdispenser som beslutas av kommunerna. Naturvårdsverket tar ingen hänsyn till markägarens rätt att förfoga över egen mark överhuvud taget. Strandskyddslagens lagtext bör verkligen ses över i syfte att återge markägare inom strandskyddsområden rätten att disponera åtminstone en liten del av sin egen mark som inte är möjlig i dagens lag om strandskydd.

  13. Det är så här den nya strandskyddslagen fungerar

    Kommunerna ska ansvara för strandskyddet och ge dispens Men alla dispenser granskas av länsstyrelsen och över länsstyrelsen granskar Naturvårdsverket och Boverket och en massa friluftsföreningar. Kommunerna vill ju sköta sig och det innebär att det blir mycket svårt att få en dispens av kommunen. Chansen att få dispens beviljad efter alla överprövningar är ungefär 1 %.

  14. Problemet är strandskyddet avloppsfrågan är redan löst

    I hela avlånga Sverige är det ca 10% bebyggelse vid våra stränder. Resten av kusterna är obebyggd skogs mark. Det innebär 90 % Stränderna är det strandskydd som är till för allemansrätten, det är ju överdrivet mycket skydd vid våra stränder, det är synd om markägarna som inte kan använda sin mark.

    Jag tycker naturligtvis att man ska ha allemansrätten kvar. Men man ska också få bygga sommarstugor 50 m från vattnet. Så det bästa vore om Strandskyddet , allemansrätten vore 50% och äganderätten av våra marker också är 50 %. Då skulle lagen om strandskydd vara rättvis. Det är den inte i dag och har inte varit så på 20 år.

    Det finns inget avlopp att släppa ut i sjön och absolut inga kemikalier hushållen och ingen septitank heller. Och ingen elektricitet heller. Jag håller verkligen med att det inte är bra för miljön överhuvudtaget.
    Man använder torrdass då behövs inget avlopp. Huset ska inte stå i strandkanten det är lagom med 50 meter i från stranden så att allmänheten ska få vara där. Jag vill ha sällskap av annat folk än mig själv. Bort med allt vad privat skyltar heter.

    Jag och flera markägare som vill bygga vid sjö och kust och inte får för att strandskyddsdispenserna är så omöjligt svåra att få, så räcker det ju med en friggebod på 15 kvm utan avlopp och elström bara man får bygga något enkelt. Det är ju på sommaren man ska vara där vad ska man då med ström till när det är så ljust ute. Vi som är markägare får ju inte sätta upp en enkel friggebod ens.

  15. Låt andra också få bygga vid vattnet

    Jag tycker absolut att man ska få bygga vid sjöar och hav. Jag förstår inte varför närboende ska klaga på att det byggs, det är ju bra för näringen och låta andra som inte bor vid vattnet få en chans att bo vid vattnet.

  16. En kompromiss mellan allemansrätten och strandskyddet

    Strandskyddet är en viktig del i bevarandet av allemansrätten men
    för att det ska kunna fungera mycket bättre krävs det större
    möjligheter till variation och anpassning av dess tillämpning och
    utformning. Ett bättre utformat strandskydd gynnar inte minst
    glesbygden och dess förutsättningar för att folk inte ska flytta i
    från landsbygden. Det är viktigt att bevara attraktionskraften för
    att slippa att folk flyttar där i från. Det är bra att vi får
    folk som bor och handlar i våra affärer som annars måste stänga
    och flytta till större städer vore ju synd.

  17. Den nya lagen om strandskyddet

    När man gjorde om strandskydds bestämmelserna 2009 så har det blivit mycket svårare. Tidigare kunde man få dispens för gamla avstyckade tomter men det gäller inte längre. Samt möjligheten till lucktomt är även det borttaget i de nya bestämmelserna om strandskyddet.

    Enligt den nya lagen så är det i stort sett bara genom att kommunerna utser speciella områden genom planläggning som det kan bli lättnader i strandskyddet. Att få så kallad enskild strandskyddsdispens utanför de här områdena, är det minst lika hårda krav på nu med den nya lagen.

    Att söka strandskyddsdispens har också blivit mycket dyrare, än gamla lagen.Det har även blivit krav att man måste ha en kontrollansvarig som ska åka och kolla vid flera tillfällen så att allt går rätt till i ett eventuellt bygge av ett enkelt fritidshus. Det blir extra dyra sanktionsavgifter som följd.

    Än så länge så har de nya strandskyddsreglerna minskat förhoppningarna att det skulle gå lättare att erbjuda attraktiva strandnära tomter till inflyttare i landsbygden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s