Centrum behöver en lanthandlare

IMG_4941
Butilken i Totebo – en lanthandel i kommunen.

Västerviks Tidningen har den senaste veckan åter lyft frågan om att det inte finns någon matvarubutik i Västerviks centrala delar. Efter att Hemköp stängde förra året så behöver de som bor i centrum ta sig till Willys eller Coop för att handla mjölk, frukt och hushållspapper. Även om sträckan på dryga kilometern kanske inte låter så långt, så ställer den till det för våra äldre, de som inte har bil – och det som nu lyfts fram – för våra båtturister.

Ofta påpekas det att kommunen gör för lite. Och utan att jag vet vad kommunen gör, eller inte gör i denna fråga, så är det inte direkt i kommunens ansvar att se till att det finns en butik i centrum, lika lite som att det är kommunens ansvar att det finns en butik i någon av våra orter.  Det kan självklart ligga i kommunens intresse att det finns butiker runtom, men, butikerna drivs av företag på företagsmässiga villkor. Finns det inte tillräckligt med kunder som handlar så är risken stor att butiken försvinner. Det är verkligheten på landet, och det var det som hände i centrum.

Att det inte redan etablerats en ny butik verkar bero på, om man läser tidningen, att intresset inte är tillräckligt stort från grossistkedjorna. Lokalt jobbar Västervik Framåt med frågan sedan Hemköp meddelat att de skulle stänga, och fastighetsägaren till Åhlenshuset har en lokal planerad för livsmedel. Men inget verkar hända.

Men häromdagen så slog det mig.

Om kedjorna själva skulle få bestämma så skulle det säkert inte finnas någon butik i Odensvi, Totebo eller Ukna. Utan de finns där, för att det på dessa platser finns drivna och engagerade personer som vill driva livsmedelsbutik. Vi kallar dom lanthandlare.

Lanthandlaren är en mångsidig entreprenör. Lanthandlarens vardag består av långa arbetspass där de både ska sköta kassan, städning, ställa upp varor, baka frallor, hälsa på kunder och koka kaffe (de flesta butiker kan idag även servera fika). Ofta är förtjänsten liten och det är på gränsen att det går runt – men uppskattningen från bygden och kämparglöden gör att de fortsätter.

De kan livsmedelsreglementen och korrekta kyltemperaturer. De ordnar med hemsändning av varor till äldre och matkassar. De fungerar som sambandscentral och säljer biljetter till bygdens aktiviteter. De finns på platsen för att de tror på verksamheten och ser behovet.

– – –

Så, om butiker finns på så många ställen, inte på grund av att någon ”jätte” visat intresse, utan för att det finns en lokal hjälte som vill driva en mindre livsmedelsbutik – varför förlitar vi oss då på att någon extern ska  etablera sig i centrum? Gör vi det för att det är centum? Vore det inte enklare om någon lokalt tog tag i det?

Tror du som jag? Storgatan i Västervik behöver är en lanthandlare!

(och när den dyker upp så finns det många i kommunen som skulle kunna fungera som mentorer)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: