Lämna ”tätortens” anonymitet

20131003-090721.jpg

I tisdags var jag med på länsmuseumets konferens om ”de små orternas kulturarv”. Det sas en del intressant under dagen – bland annat presenterades exemepl på hur orter/kommuner som gjort nästan lite galna satsningar på kultur lyckats bryta en nedåtgående trend, lockat till sig nya invånare och långsamt växer.

Lars Lindkvist tog upp just detta och refererade till sin bok ”Kulturens Kraft” där han tar upp bland annat Hultsfred, Roskilde, Stavanger. Där har kulturen skapat stora mervärden för samhället i övrigt – och det föder tanken: kan vi kopiera deras framgång?

– – –

En sak som är lättare att ta med sig var Lotta Lamkes, länsmuseumets föredrag. Hon presenterade att de i Kalmar län finns runt 90 tätorter enligt scb.

Men vad som är en tätort är inte närmare definerat än att det är en samling fastigheter med mer än 200 invånare. Har man 198 så är man däremot en småort, tills man lyckatssamla ihop två nya invånare och blivit tvåhundra igen.

Tokyo är en tätort, och Totebo likaså.

Det kan därför finnas en poäng att man istället tittar på VARFÖR man är en tätort. Enligt Lotta så är cirka 10 av dessa tätorter det som vi inte upfattar som egna tätorter. Exempelvis Piperskärr. I statistiken är piperskärr en egen tätort, men den allmänna upfattningen är att det är en stadsdel till Västervik. Räknar vi bort dessa tio, så har vi 80 riktiga tätorter kvar.

35 av dessa är kyrkbyar. Utan att veta hundra så tror jag att Blackstad är en gammal kyrkby. Och även Ukna och Odensvi.
Cirka 25 är bruksorter. Edsbruk, Överum, Ankarsrum, Gunnebo, Totebo….
Runt 12 är hamn eller kustorter. Loftahammar, Västervik, Blankaholm, Gamleby…..
resterande nästan tio tätorter i kommuen har ofta kommut till vid ett lämpligt vägskäl eller järnvägsstop.

Spelar detta någon roll idag. Kankse inte.
Kan det spela roll. Absolut!

Genom att lyfta fram vår historiska identitet så kan vi bli mer än boende i en mindre tätort. Vi kan stolt berätta om platsens historia för besök och vänner, och få en ökad förståelse för varför det ser ut och fungerar som det gör.

Eller som Lotta sa:

”Genom bilresan är alla tätorter grå . Men om man bara vänder på huvudet så ser man kulturmiljöerna.

Kulturmiljöerna är kvittot på ortens historiska identitet

De som tar hand om dessa byggnader gör det för att de tycker om de, men de vårdar vårt kulturarv och gör oss alla en tjänst.”

När jag pratar om våra orter framöver så ska jag försöka, att istället för att använda det intetsägande ”tätort” istället använda mig av de mer personliga och beskrivande kyrkby, bruksort, och kustort. Jag tror nämligtn, precis som Lotta, att kulturhistorien kan lyfta ett samhälle – och då bör väll en bra start vara att identifiera att den finns.

20131003-090546.jpg

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: