Summering från skärgårdstinget i trygghetens tecken

Vy över lokalen.
Vy över lokalen.

I lördags var det så åter dags för Skärgårdsting. Vart annat år arrangeras ett öppet möte kring skärgårdsfrågorna och denna gång var det i Söderköping. Denna gång var ”tryggare skärgård” ett tydligt tema, med flera av de viktiga aktörerna på plats för att berätta om hur deras verksamhet fungerar. 

Efter att skärgårdsrådets ordförande hälsat välkommen tog Calle Hamilton, skärgårdsutvecklar i Östergötland, över och berättade vad som hänt sedan senaste mötet.Skärgårdstrafik, offentliga fastigheter och planering är tre av de frågor som vi fokuserat på.

Erland Olauson, kommunalråd i Valdemarsvik beskrev bakgrunden till det gemensamma planeringsarbetet på ett närmast poetiskt sätt. ”Fiskarna, fåglarna och djuren märker inte att de passerar en gräns. Våra gränser för kommuner och län är artificiella.” Dokumentet ska hjälpa till att skapa mer likvärdiga förutsättningar i hela området, och jag fick äran att sammanfatta det som en grupp på 10 tjänstemän jobbat med under flera månader.  Efter dragningen fick alla möjligheter att komma med inspel till den kommande processen.

Räddningstjänsten Östra Götaland

De har idag 20 stationer, varav 4 brandvärn. Det är en nystartad organisation sedan 1/1 2015 för Norrköping, Söderköping, Åtvidaberg och Valdemarsvik. Även om huvudfokus är på att rädda liv, så är de beroende av att området uppfattas som attraktivt, för att kunna rekrytera personal och frivilliga.

Arbetet går delvis ut på att få medborgare att kunna agera själva när en olycka händer. Hjälp till självhjälp. ”Alla bränder är små i början, hur det går hänger det på att nån gör nånting”

De har märkt att i skärgården kan det vara så att den som upptäcker branden först ofta  ringer markägaren, och att man ibland glömmer man att ringa SOS. Budskapet löd: ”Glöm inte att larma!, då sätter vi alla resurser på rull”

Räddningstjänsten i området är utbildad i Hjärt och lungräddning, och är så kallat IVPA. Här tänker man utveklas ytterligare för att kunna göra mer.

Avslutningsvis stäldes frågan via mentometerknappar ”Känner du dig trygg i skärgården

Då svarade deltagarna så här:  Alltid – 2%, Ibland – 21%, Nästan aldrig – 39%, Nej, aldrig – 39%

Kustbevakningen

Per Åke Eriksson, stationschef för gryt och Loftahammar inledde med att fråga om man ser kustbevakningen som en hjälpande organisation? 68% instämde i det påståendet. 61% svarade även att de vill träffa kustbevakningen mer ofta i skärgården.

Sverige har EUs längsta kust. 240 mil. det finns 25 stationer som verkar i 115 kommuner. Huvudfokus är miljöräddning. Men man är stödjande för polis och tull. Resurserna har minskat och i hela landet finns idag  2 ständigt bemannade större bogseringsbåtar vid större olyckor, 4 ständigt bemannade miljöräddare samt 8 ständigt bevakande enheter för bevakning.

Sjöräddningen

Bertil Andersson, Loftahammar var en av de som var med och startade upp sjöräddningen i Loftahammar. Sjöräddningen Finansieras via frivilliga intäkter och har 95000 medlemmar i hela Sverige.

Organisationen startades 1907 och hette då ”Svenska sällskapet för hjälp av skeppsbrutne”. Idag finns 68 räddningsstationer med 220 specialbyggda båtar. Idag är fokus att båtarna ska gå snabbt.

Sjöräddningen arbetar mycket med förebyggande arbete och forskar kring hur säkerheten på sjön kan bli bättre. Man jobbar även mycket med PR, vilket är ett måste för en organisation som helt och hållet lever på medlemmar och donationer. Men Bertil säger att bristen på offentlig finansiering inte enbart är dålig: ”Det finns en styrka i det ideella upplägget – vi kan inte bli bortprioriterade”

Loftahammars sjöräddning har regelbundna övningar och tränar årligen med helikoptern i Visby som endast är 22 minuter bort.

Det ideella jobbet är dock inte som de flesta andra. Man måste alltid vara beredd att rycka ut, och det krävs mycket certifikat och utbildningar för att få köre båten. ”Mycket utbildning för hobby-jobbet” ”det är en hobby, men det har en allvarlig underton, man gör det inte om man inte känner att man kan” säger Bertil.

Aspöja bygdegårdsförening

”Vi är beroende av två livlinor. Sjöräddningen för sjukvårdslarm och räddningstjänsten vid brand. Men, vårt problem är att det tar tid innan vi får hjälp.”

Av den anledningen har Aspöja organiserat en räddningsgrupp. På ett A4 har de samlar namn och telefonnummer på alla som ställer upp, och som utbildat sig för att vara behjälpliga vid larm. ”Vårt budskap till allmänheten är först – ring 112,  sedan – ring någont i larmgruppen”Idag är man 16 personer på listan med fyra räddningsledare.

Förutom listan så har man  försett sjöräddningen med lista på vilka som har fyrhjuling med släp och som då kan hjälpa till med transporter på ön.

Via sjöräddningen har man fått utbildning i HLR och det finns hjärtstartare på ön. De har även två ambulansbårar och kan lägga förband.

”Efter att vi hade en utbildningsdag på ön, så bevittnade två av deltagarna en olycka norr om Linköping, Tack vare utbildningen så kunde de, och det kanske var bidragande till att ett liv räddades.”

Slutligen så önskade man att om räddningstjänsten får ett larm, så kan de ringa någon på ön, så att de kan sätta igång det lokala insatserna.

…efter detta summerades tinget och vi var många som fått en betydligt bättre blid om hur säkerheten i skärgården fungerar. En tryggare känsla för många.

Annonser

One thought on “Summering från skärgårdstinget i trygghetens tecken

Add yours

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: