Hjorted! Äntligen får vi sätta skopan i backen!

”Den här ytan är inte så skoj” 

Orden som sades under förbättringspromenaden om den trasiga asfaltsytan framför gamla butiken var inga överdrifter. Det såg för jäkligt ut. Och det inte bara såg illa ut, hela området kändes underligt, med en stor parkering som aldrig användes, och en otydlig trafikmiljö. Jag och kollegorna kände direkt att – det här kan vi göra bättre.

Väl hemma började vi beta i fastighetskartan, och det som verkade enkelt försvårades direkt av att halva ytan ägdes av kyrkan. Kyrkan hade inga problem att bli av med marken – men då försvårades det av att detaljplanen sa att marken skulle tillfalla butiken (som är nedlagd). Ägarna till den gamla butiken var inte intresserade av hela ytan, men ville ha en passage till sin lastkaj och dörr. Så då var det bara att börja om igen. Nytt avtal med kyrkan och ny förrättning av lantmäteriet…

Detta bildspel kräver JavaScript.

När jag var färsk på kommunen, och ville få till (för mig helt självklara) förändringar så sa jag ofta ”men, hur svårt kan det va’?!” Detta ledde ofta till rätt ingående beskrivningar om entreprenadarbete, tillstånd, detaljplaner och liknande. Så här, efter sex år, så har jag insett att även det enkla och självklara ibland kan vara fyllt av osynliga hinder.

Hjorted har varit ett praktexempel på detta, tyvärr. Även om ritningen varit klar länge så har det tagit sjuttioelva ”hur svårt kan det va’?! i olika tonlägen innan vi i går sätta skopan i backen och gräva bort den där asfalten.

Idag gjorde jag och kollegan Christer platsbesök för att se hur det går och gå igenom detaljerna. Tre nya parkbelysning, ny anslagstavla, ny plats för parkbänkar, gräs på rulle…

Ett av hålen. Snart lagat.

När vi stod där och pekade som bäst så kom det förbi ett par och sa hej. De uppmärksammade oss på tre ordentliga hål i trottoaren i närområdet. Jag kliar mig i huvudet – attans det är ju Trafikverkets trottoar. Vi konfererade kort i arbetsgruppen. Hur svårt kan det va’?  Tack och lov inte så bökigt denna gång, och efter ett samtal och bestämde att vi tar med dem med. Hålen ska fyllas och centrum ska snyggas till. Gött!

 

I bilen tillbaka på kontoret började jag fila på invigningen. Vad säger ni? Ska vi ses på ett glaskalas i sommar?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: